Blogg

För några år sedan var maken och jag i London med sonen. Det var en rikitigt varm sommar och vi såg ett London i alla fall jag aldrig sett tidigare.

Hyde Park var fullt dag som natt, hela familjer sov i parken då det antagligen inte gick att vara i deras lägenheter. Då vi bokade hotell var det enda jag brydde mig om att det fanns dörrar att öppna utåt. Hotellet var riktigt sunkigt men den franska balkongen förlät allt. Inte långt ifrån hotellet fanns dock en pub och inte heller där gick det att vistas inomhus. Därför satt alla gästerna på trottoaren och drack öl, skrålade och sjöng.

Själv tyckte jag att det var lite charmigt att somna till dessa glada fulla engelsmäns sång och jag sov riktigt bra. Inte heller sonen hade några problem, tills runt 2 på natten vill säga. Då fullkomligt flög maken upp ur sängen och skrek med desperation i rösten "What the hell is it with you europeans and singing!!!!!!!!!"

Jag skrattar fortfarande åt detta nu 5-6 år senare. Innan jag flyttade utomlands hade jag ingen aning om att svenskar var speciellt roade av att sjunga. Men många har kommenterat detta under åren och här är ett roligt spel där man får sjunga så mycket man orkar!

1 september - den första officiella höstdagen kan man väl kalla det. I Nya Zeeland är det dock vårens officiella startdag så allt är relativt som vanligt.

Hur man ser svenskar är också relativt. Man måste bara skratta då man läser Colin Moons böcker.

Då min svåger ifrån Nya Zeeland var här för ett par år sedan tittade vi på melodifestivalen. Han tyckte att det var spännande och tog det hela på stort allvar. Men började undra lite vad som hände då röstningen kom igång och de uslaste låtar fick fullt av poäng medan bättre inte fick ett enda.